Srebrenica: hur folkmordet återvände till Europa för 20 år sedan
Minnesgudstjänster äger rum över hela kontinenten för att fira 8 000 bosniska mäns död
2011 AFP
Tjänster äger rum över hela Europa inför Srebrenica Memorial Day den 11 juli, som markerar 20-årsdagen av folkmordet i Srebrenica.
Händelserna som ägde rum i juli 1995 anses allmänt vara det värsta folkmordet i Europa sedan andra världskriget och på senare år har FN:s och västvärldens roller kritiserats.
1999 FN:s generalsekreterare Kofi Annan skrev : 'Genom misstag, felbedömningar och en oförmåga att inse omfattningen av den ondska som konfronteras med oss, misslyckades vi med att göra vår del för att hjälpa till att rädda folket i Srebrenica från den serbiska massmordskampanjen.'
Vad hände i Srebrenica?
I juli 1995, mot slutet av Bosnienkriget, flydde tusentals muslimska bosniaker till Srebrenica för att undkomma den bosnienserbiska armén. Soldater från Republika Srpska (VRS) genomförde en kampanj för etnisk rensning under general Ratko Mladic, avsedd att utplåna den icke-serbiska befolkningen.
Srebrenica hade förklarats vara en FN-skyddad 'säker zon', så bosnier sökte skydd i lägret, där 400 holländska fredsbevarande styrkor var stationerade. Men när serbiska trupper övervann lägret överlämnade de nederländska soldaterna i undertal över hundratals män till serberna 'utan att skjuta ett enda skott', Al Jazeera rapporterar.
Tusentals andra flydde in i skogen och samlades senare upp av serbiska styrkor.
Kvinnorna och barnen transporterades tillbaka till muslimskhållna territorier, men enligt FN:s uppskattningar avrättades över 8 000 män av bosnienserber, enligt vad internationella domstolar har slagit fast var folkmord. Många av deras kroppar ligger fortfarande i omärkta massgravar nästan två decennier senare.
2011 greps Ratko Mladic och står nu inför rätta för folkmord vid Internationella krigsförbrytartribunalen för fd Jugoslavien.
Varför gick ingen in?
I efterdyningarna av massakern har ett antal olika stater och organisationer kritiserats för sin inaktivitet i att förhindra folkmordet.
I juni 2014 beslutade en domstol i Haag att holländska soldater var ansvariga för döden av 300 bosniaker. Men domstolen beslutade att soldaterna bara kunde hållas ansvariga för döden av de män som den överlämnade till Mladics trupper och inte de som flydde in i de omgivande skogarna.
Det kontroversiella beslutet fick Munira Subasic, ordförande för gruppen 'Mothers of Srebrenica' att fråga : 'Hur är det möjligt att säga till en mamma att den holländska staten är ansvarig för hennes sons död på ena sidan av tråden och inte för sonen på andra sidan?'
Nyligen avhemliga dokument har också avslöjat USA:s, Storbritanniens och Frankrikes politiska beslut inför massakern med Observatören rapporterar att dokumenten visar att 'Storbritannien och USA beslutade att offra Srebrenica i sina ansträngningar för fred'.
Observer hävdar också att Storbritannien och USA hade förhandskännedom om de serbiska planerna på att ta Srebrenica men misslyckades med att dela dem med de holländska styrkorna på marken.
Malcolm Rifkind, dåvarande utrikesminister, har nyligen hävdat att Srebrenica var 'ohållbart' som ett säkert område på grund av bristen på FN-styrkor i staden. Han sa till Observer: 'Storbritannien ökade sitt antal i Bosnien och det gjorde Frankrike också, men inte andra. De kan kalla dem säkra områden, men du måste sätta tillräckligt många trupper där för att göra dem säkra.'
Hur minns Srebrenica?
Det ska hållas minnesgudstjänster i London, Cardiff och Edinburgh som anordnas av välgörenhetsinitiativet Minns Srebrenica , som kommer att få en extra donation på 1,2 miljoner pund från den brittiska regeringen för att markera tillfället.
Den 11 juli kommer en minnesstund att hållas vid Srebrenica-Potocari Memorial and Cemetery för offren för folkmordet 1995 i Bosnien. Dignitärer och diplomater från hela EU kommer att närvara vid gudstjänsten.
Storbritannien har också lagt fram en resolution från FN:s säkerhetsråd för att markera tillfället. Resolutionen kommer att diskuteras den 7 juli och den brittiske ambassadören i Bosnien Edward Ferguson har sa resolutionen 'kommer att fira minnet av offren för folkmordet i Srebrenica och de som led på alla sidor i kriget, och att den kommer att uppmuntra ytterligare steg mot försoning'.
Rapporter från Ryssland har hävdade att Serbiens president Tomislav Nikolic har bett Rysslands president Vladimir Putin lägga in sitt veto mot resolutionen på grund av den olämpliga formuleringen i texten, samtidigt som Sputnik Nyheter rapporterar också att Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har sagt att det brittiska utkastet är skrivet i en antiserbisk ton och skulle orsaka större friktion på Balkan.
