Kubakrisen – hur nära kärnvapenkrig kom vi?
För 53 år sedan idag avvärjdes ett kärnvapenkrig mellan USA och Sovjetunionen med nöd och näppe efter att Chrusjtjov 'blinkade'
AFP/Getty Images
Den 28 oktober 1962 upphörde Kubakrisen. Rysslands premiärminister Nikita Chrusjtjov meddelade på Radio Moskva att Sovjetunionen skulle ta bort de kärnvapenmissiler som de hade stationerat på den karibiska ön Kuba, ungefär 90 miles från Florida.
Med den dåvarande amerikanska utrikesministern Dean Rusks ord, 'Vi var öga mot öga och den andra killen bara blinkade.'
USA hade redan innan krisen ett problem med östaten Kuba. 1961 hade ett CIA-sponsrat invasionsförsök att störta den kommunistiske kubanske ledaren Fidel Castro misslyckats kapitalt i Grisbukten.
Castro ville försvaras mot en fullskalig amerikansk invasion men Chrusjtjovs främsta anledning till att placera missilerna hos sin kommunistiska kamrat var att det fanns amerikanska missiler stationerade i Turkiet, nära Sovjetunionen.
Det var ett spel av politisk brinkmanship, men är än i dag det närmaste vi någonsin har kommit kärnvapenförintelse.
14 oktober 1962
Foton tagna av amerikanska spionplansuppdrag visar bevis på ballistiska kärnvapenmissiler, transportörer och bunkrar på kubansk mark.
16 oktober 1962
ExComm (Exekutivkommittén för National Security Council) träffas i Whitehouse för att diskutera hur man ska svara på hotet.
Så småningom fattas beslutet att göra en offentlig förklaring om en marin blockad av ön för att förhindra att ytterligare missiler levereras.
22 oktober 1962
President John F Kennedy talar till det amerikanska folket, tillkännager blockaden och utmanar Chrusjtjov att ta bort vapnen.
Den största amerikanska truppens invasionsstyrka sedan D-Day, samlas i Florida för att förbereda sig.
24 oktober 1962
US Strategic Air Command beordras till Defcon (Defence Condition) 2, den högsta nivån någonsin nått.
Över Europa är amerikanska bombplan i luften 24 timmar om dygnet. Varje bombplan bär kärnvapen, var och en har ett mål och var och en är redo att avfyras med ett ögonblicks varsel.
25 oktober 1962
14 sovjetiska fartyg vänder tillbaka från blockaden.
26 oktober 1962
Chrusjtjov erbjuder Kennedy en affär brev – de kommer att ta bort missiler i utbyte mot ett slut på blockaden och ett löfte om att inte invadera ön utan direkt provokation.
27 oktober 1962
Kennedy svarar på Chrusjtjovs brev och accepterar erbjudandet.
Genom hemlig överenskommelse kommer även de turkiska missilerna att tas bort.
28 oktober 1962
Chrusjtjov går i luften för att tillkännage avlägsnandet av ryska missiler från Kuba.
Kennedy tack Chrusjtjov per telegram, innan han offentligt erkände slutet på krisen.
Moderna historiker noterar att konflikten nästan förvandlades till en global katastrof. Med bombplan i luften och nästan 3000 amerikanska kärnvapen ensam i ett tillstånd av beredskap kunde Kubakrisen ha lett till världens undergång på bara några minuter.
