Syrienkrisen: varför FN:s säkerhetsråd är impotent
Organisationen har 'beroende historia av missade chanser att avvärja katastrof'

En flicka får behandling efter den syriska regeringens attacker mot östra Ghouta
Foto: AMMAR SULEIMAN/AFP/Getty Images
FN:s säkerhetsråd väntas träffas i dag för att diskutera den syriska krisen och det regeringsstödda anfallet på östra Ghouta – som av FN:s generalsekreterare Antonio Guterres beskrivs som ett helvete på jorden.
Rådet kommer sannolikt också att rösta om ett utkast till resolution som kräver en 30-dagars vapenvila i Syrien för att möjliggöra leverans av humanitärt bistånd och medicinska evakueringar.
Men alla ögon kommer att riktas mot Syriens allierade Ryssland om omröstningen börjar. Moskva har lagt in sitt veto mot FN:s säkerhetsråd mot Syrien 11 gånger sedan inbördeskriget började 2011, för att skydda Syriens president Bashar al-Assads regering, säger Moskva. Reuters .
I januari, USA:s utrikesminister Rex Tillerson sade att Rysslands misslyckande med att lösa frågan om användning av kemiska vapen i Syrien ifrågasatte Rysslands relevans för resolutionen.
Som ett minimum måste Ryssland sluta lägga in sitt veto och åtminstone avstå från framtida resolutioner från FN:s säkerhetsråd i denna fråga, sa Tillerson.
Rådets fem permanenta medlemmar - USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland och Kina - har alla befogenhet att lägga in veto mot en resolution. Det betyder att organets förmåga att upprätthålla fred ofta beror på medlemmarnas snäva intressen - vilket leder till att kritiker frågar sig om rådet har något värde.
I augusti krigsbrottsexpert Carla del Ponte slutade FN-panelen undersöker påstådda krigsförbrytelser i Syrien och kallar det meningslöst. Jag ger upp, sa del Ponte. Staterna i säkerhetsrådet vill inte ha rättvisa.
Medan militära åtgärder som vidtas utan rådets välsignelse fortfarande vanligtvis betraktas som olagliga, har FN reducerats till status som hjälplös åskådare av Ryssland, säger Atlanten .
Hannah Thomas-Peter från Sky News beskrev rådet förra året som en värdelös talande butik med en berömd historia av missade chanser att avvärja katastrof.
Hon pekade på Syrien, Rwanda och Bosnien som exempel på dess ineffektivitet.