Mysterier med 'Amazon Stonehenge' avslöjade
Ny forskning tyder på att forntida människor praktiserade storskalig avskogning för att sätta sina spår i den brasilianska regnskogen
Amazonas jordarbeten i Colorado Farm
Forntida Amazonas folk röjde delar av skog för att bygga enorma markarbeten som liknar dem vid Stonehenge, har forskare upptäckt.
Avskogning har avslöjat spår av mer än 450 markarbeten i den västra delstaten Acre som tidigare gömts av ett tätt tak av träd.
Runt 1 200 f.Kr. började skogens invånare skapa massiva geometriska former i skogsbotten med hjälp av diken upp till 36 fot breda och 13 fot djupa, en typ av jordarbeten som kallas 'geoglyfer'.
Även om dikena vid Stonehenge daterar ungefär 2 500 år före de i Acre, tror forskaren Dr Jennifer Watling att dessa nya fynd tjänade ett liknande syfte i Amazonas samhälle.
'Det är troligt att geoglyferna användes för liknande funktioner som de neolitiska inhägnaderna, d.v.s. offentliga sammankomster, rituella platser', sa hon till Daily Telegraph .
Watlings team använde banbrytande teknik för att analysera jordprover, vilket gjorde det möjligt för dem att rekonstruera 6 000 år av växtliv i två av inhägnaderna.
'De fann att människor kraftigt förändrade bambuskogar i årtusenden och röjningar gjordes för att bygga geoglyferna', rapporterar Telegraph.
Spår av träkol i proverna tydde på att Amazonas röjde utrymme för markarbetena genom att sätta eld. Analysen fann också att efter att människor började aktivt förvalta landskapet, ersatte palmer bambu som det dominerande trädet i skogen.
Detta stöder teorin att Amazonas regnskogar som 'en gång troddes vara orörda vildmarker' aktivt sköttes av sina invånare innan kontakt med européer, säger Populär arkeologi , 'utmana Amazonas skogars uppenbara sårbarhet för mänsklig markanvändning'.
'Det har cirkulerat en mycket stor debatt i decennier nu om hur orörda eller konstgjorda Amazonasskogarna är', sa Dr Watling. Men hon betonade att upptäckten 'inte borde citeras som motivering för den destruktiva, ohållbara markanvändningen som praktiseras idag'.
Istället borde den 'belysa uppfinningsrikedomen i tidigare existensregimer' och 'vikten av inhemsk kunskap för att hitta mer hållbara alternativ för markanvändning'.
