HSBC-filer: vem är whistleblower Herve Falciani?
Den självbeskrivna 'franska Snowden' är inget annat än en vanlig brottsling, säger den schweiziska regeringen
AFP/Getty Images
Herve Falciani började sin karriär inom finanssektorn som systemingenjör för HSBC, men avslutade den med att orkestrera den största någonsin läcka av känslig bankinformation i världen.
Den dubbla fransk-italienske medborgaren ser sig själv som 'delvis James Bond, som undviker farliga, mäktiga motståndare och arbetar med statliga underrättelseagenter, och delvis besviken idealist, chockad av verkligheten han mötte på banken han en gång arbetade för', enligt International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ) .
Den schweiziska regeringen har dock en annan syn på honom. I december 2014 åtalades Falciani anklagad för kvalificerat industrispionage, otillåtet inhämtande av data och brott mot banksekretessen.
Så, är Falciani en modig whistleblower ansvarig för att lyfta locket på en av decenniets största internationella bankskandaler, eller lite mer än en vanlig brottsling som vill tjäna pengar på stulna data?
Laddar ner HSBC-filer
Falciani arbetade på bankens schweiziska filial och fick i uppdrag att implementera ett nytt Customer Relationship Management-system, men 'vid någon tidpunkt verkar det troligt att ha fått tillgång till och samlat in okrypterad bankdata', säger ICIJ.
Han säger att han upptäckte ett dataintrång 2006 och försökte uppmärksamma banken på det, men ignorerades. 'För mig har det alltid handlat om att uppmärksamma bankernas beteende efter att jag misslyckats med att ändra det från (inifrån)', säger han.
Mellan 2007 och 2008 fortsatte han med att samla in en mängd känsliga uppgifter om tusentals kunder inklusive kändisar, medlemmar av ett antal kungliga familjer och vapenhandlare. Uppgifterna avslöjade hur långt banken hade gått för att hjälpa sina rikaste kunder att slippa betala skatt.
'Pengar är lätta att dölja', säger Falciani. 'HSBC har en strategiavdelning som tar hand om sådana saker.' De har skapat ett system för att 'göra sig själva rika på samhällets bekostnad, genom att hjälpa till med skatteflykt och penningtvätt', sa han i en intervju med Spegeln under 2013.
En Mossad-kidnappning, ett romantiskt möte och en resa till Libanon
Någon gång under 2007 hävdar Falciani att han kidnappades av en grupp män som påstod sig vara israeliska underrättelsetjänstagenter från Mossad. Han säger att de bad honom hjälpa dem att säkerställa att HSBC 'inte fortsatte med sina metoder'.
En av hans kollegor, Georgina Mikhael, hävdar att paret var älskare och att Falciani alltid hade planerat att stjäla dokumenten och sälja dem med vinst. Enligt schweiziska polisrapporter reste de till Libanon tillsammans för att sälja informationen. Resan misslyckades då bankirerna de träffade snabbt blev misstänksamma om hur uppgifterna hade kommit fram.
Bemötande med spioner
Efter deras återkomst till Schweiz bytte Falciani takt. Enligt Mikhael insåg han att han inte kunde sälja informationen till bankerna så han bestämde sig för att 'försöka underrättelsetjänsterna'. Men han 'kom tillbaka irriterad', säger hon efter att ha träffat franska spioner. Han sa till henne: 'De har inte det pris som jag vill ha.'
Flykten
I december 2008 greps Falciani av schweizisk polis som hade fått ett tips från de libanesiska bankirerna och Mikhael bekräftade senare deras historia. Efter timmar av förhör släpptes Falciani och uppmanades att återvända följande morgon.
Istället hyrde han en bil, hämtade sin fru och två döttrar och flydde till Frankrike, varifrån han inte kunde utlämnas. Flera dagar senare överlämnade han fem datorskivor fyllda med HSBC-information till den franska regeringen.
Och nästa...
'Jag kommer att bli dömd, men jag vänder blad', sa han till Le Monde och ICIJ i december förra året. 'Jag ska ansöka om ett namnbyte, försvinna, för att få ett normalt familjeliv.
'Jag är ingen vit riddare, men det är något vackert och upphetsande med att fastställa sanningen. Det bär dig genom de dåliga tiderna, sa han.
Hans enda ånger? 'Jag skulle ha velat ha en term, ett smeknamn – informatören, insidern – som skulle ha varit min riktiga medalj, det verkliga tecknet på respekt för alla risker jag har löpt. Idag har jag ingenting.'
