Dagens människor 'mindre intelligenta än viktorianer'
Ny studie säger att framsteg inom medicin och kost 'betyder att människor med lägre IQ kan få fler barn som överlever till vuxen ålder'
Människor har blivit mindre intelligenta sedan viktoriansk tid, enligt en kontroversiell ny studie.
Forskningen hävdar att fram till för 180 år sedan blev människor smartare tack vare naturligt urval som gynnade 'de skarpastes överlevnad'.
Framväxten av moderna tekniker för jordbruk, städer och myndigheter skulle ha gjort det lättare för smartare människor att komma längre i livet, skaffa fler barn och sprida sin genetiska kod bredare.
Men den trenden har nu vänts, enligt forskare i Bryssel.
'Gener som driver intelligens har blivit mindre vanliga sedan viktoriansk tid, eftersom framsteg inom medicin och näring innebär att människor med lägre IQ kan få fler barn som överlever till vuxen ålder', förklarar MailOnline .
För att testa sin teori använde ett internationellt team under ledning av Michael Woodley, från Free University i Bryssel, en bank av genom som återvunnits från kvarlevorna av 99 personer från Central- och Östeuropa.
Den äldsta av dessa dog omkring 2 000 f.Kr., medan den senaste var från 700-talet e.Kr.
Genom att jämföra dessa med DNA från 503 moderna européer fann forskarna att mutationerna kopplade till högre allmän kognitiv förmåga - som gör det möjligt för människor att lösa problem inom en rad olika sätt att tänka - hade blivit vanligare med tiden.
Denna generella ökning av intelligens uppvägs av en nedgång sedan 1900-talet - 'vilket betyder att även om människor i genomsnitt har högre IQ har de minskat sedan viktoriansk tid när vi var i vår bästa tid', säger MailOnline.
Forskarnas resultat 'bekräftades i en separat analys av generna från 66 äldre människor som hade levt i 3 200 år', säger Tiderna .
'Deras slutsatser kommer sannolikt att vara mycket omtvistade', tillägger tidningen. 'I vilken utsträckning människor fortfarande utsätts för samma evolutionära tryck som Darwin såg hos djuren på Galapagos är omtvistad.'
Neil Pendleton, professor i medicinsk gerontologi vid University of Manchester, som tidigare har arbetat med genetiken för mänsklig intelligens, sa till tidningen att fynden var en 'intressant observation'.
'Metoderna är acceptabla och förslaget har vissa bevis: att om samma gemensamma genetiska varians vi kan upptäcka för moderna människor hade samma effekt i tidiga figurer, så verkar det finnas en berikning för dessa i den historiska periodövergången,' han sa.
